Skillnad mellan versioner av "2.7 Grafer och derivator"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
 
(27 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
 
{{Not selected tab|[[2.6 Derivatan av ln x|<<&nbsp;&nbsp;Förra avsnitt]]}}
 
{{Not selected tab|[[2.6 Derivatan av ln x|<<&nbsp;&nbsp;Förra avsnitt]]}}
{{Selected tab|[[2.7 Grafer och derivator|Genomgång]]}}
+
{{Selected tab|[[2.7 Grafer och derivator|<span style="font-weight:lighter">Genomgång</span>]]}}
 
{{Not selected tab|[[Media: 3.4 Grafer och derivator_Ovn.pdf|Övningar]]}}
 
{{Not selected tab|[[Media: 3.4 Grafer och derivator_Ovn.pdf|Övningar]]}}
 
{{Not selected tab|[[Media: 3.4 Grafer och derivator_Facit.pdf|Facit]]}}
 
{{Not selected tab|[[Media: 3.4 Grafer och derivator_Facit.pdf|Facit]]}}
Rad 9: Rad 9:
 
| style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
 
| style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
 
|}
 
|}
 +
 +
 +
<div class="border-divblue">
 +
=== <span style="color:#931136">Här ska vi hitta en funktions egenskaper med hjälp av dess</span> <span style="color:red">derivata</span>. ===
 +
=== <span style="color:#931136">Dvs vi använder derivatan som nyckel till funktionen.</span> ===
 +
=== <span style="color:#931136">Som intuitiv hjälpmedel använder vi oss av grafer.</span> ===
 +
=== <span style="color:#931136">Men reglerna måste tillämpas algebraiskt.</span> ===
 +
</div>
  
  
 
= <b><span style="color:#931136">Derivatan = Kurvans lutning = Tangentens lutning</span></b> =
 
= <b><span style="color:#931136">Derivatan = Kurvans lutning = Tangentens lutning</span></b> =
 
<div class="ovnE">
 
<div class="ovnE">
 +
== Vi ritar grafen till funktionen <math>{\color{Red} {y = f(x)}}</math> och definierar "kurvans lutning".==
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 3_4_Derivator_grafer.jpg]] </div>
 
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 3_4_Derivator_grafer.jpg]] </div>
 
</div>
 
</div>
Rad 23: Rad 32:
 
Här används derivatan för att få reda på om funktionen <b><span style="color:red">växer</span></b> eller <b><span style="color:red">avtar</span></b>.
 
Här används derivatan för att få reda på om funktionen <b><span style="color:red">växer</span></b> eller <b><span style="color:red">avtar</span></b>.
  
==== <b><span style="color:#931136">Negativ och positiv lutning hos räta linjer och kurvor:</span></b> ====
+
==== <span style="color:#931136">Negativ och positiv lutning hos räta linjer och kurvor:</span> ====
  
 
<table>
 
<table>
Rad 34: Rad 43:
  
  
==== <b><span style="color:#931136">Regler om en funktions växande och avtagande</span></b> ====
+
==== <span style="color:#931136">Regler om en funktions växande och avtagande</span> ====
  
 
Det är <b><span style="color:red">derivatans tecken</span></b> (<math> \,+\, </math> eller <math> \,-\, </math>) som avgör om en funktion är växande eller avtagande.  
 
Det är <b><span style="color:red">derivatans tecken</span></b> (<math> \,+\, </math> eller <math> \,-\, </math>) som avgör om en funktion är växande eller avtagande.  
Rad 70: Rad 79:
  
 
<div class="ovnE"><small>
 
<div class="ovnE"><small>
==== <b><span style="color:#931136">Exempel 1 Vinternatt</span></b> ====
+
==== <span style="color:#931136">Exempel 1 Vinternatt</span> ====
 
<table>
 
<table>
 
<tr>
 
<tr>
Rad 119: Rad 128:
 
= <b><span style="color:#931136">Lokala maxima och minima</span></b> =
 
= <b><span style="color:#931136">Lokala maxima och minima</span></b> =
 
<big>
 
<big>
 +
Läs [[2.7_Grafer_och_derivator#Begreppsf.C3.B6rklaringar|<b><span style="color:blue">Begreppsförklaringarna</span></b>]] nedan.
 
<table>
 
<table>
 
<tr>
 
<tr>
Rad 134: Rad 144:
  
 
resp. minsta y-värden i f(x):s hela definitionsområde.
 
resp. minsta y-värden i f(x):s hela definitionsområde.
 
Se även [[2.7_Grafer_och_derivator#Begreppsf.C3.B6rklaringar|<b><span style="color:blue">Begreppsförklaringar</span></b>]].
 
 
</big></td>
 
</big></td>
 
<td><math> \quad </math></td>
 
<td><math> \quad </math></td>
Rad 160: Rad 168:
 
</tr>
 
</tr>
 
</table></big>
 
</table></big>
==== <b><span style="color:#931136">Regler om max/min med teckenstudie</span></b> ====
+
==== <span style="color:#931136">Regler om max/min med teckenstudie</span> ====
 
<div class="border-divblue">
 
<div class="border-divblue">
 
<math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, + \, </math> till <math> \, - \, </math> i <math> \, x = a \quad \Longrightarrow \quad  f(x) \, </math> har ett <b><span style="color:red">maximum</span></b> i <math> \, x = a \, </math>.
 
<math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, + \, </math> till <math> \, - \, </math> i <math> \, x = a \quad \Longrightarrow \quad  f(x) \, </math> har ett <b><span style="color:red">maximum</span></b> i <math> \, x = a \, </math>.
Rad 176: Rad 184:
 
En fördel med metoden med andraderivatan är dock att den kräver mindre räkning.
 
En fördel med metoden med andraderivatan är dock att den kräver mindre räkning.
  
==== <b><span style="color:#931136">Andraderivata</span></b> ====
+
==== <span style="color:#931136">Andraderivata</span> ====
  
 
<div class="border-divblue">
 
<div class="border-divblue">
Rad 187: Rad 195:
 
Det är <b><span style="color:red">derivatans nollställen</span></b> och <b><span style="color:red">andraderivatans tecken</span></b> i derivatans nollställen som avgör om en funktion har maxima eller minima:
 
Det är <b><span style="color:red">derivatans nollställen</span></b> och <b><span style="color:red">andraderivatans tecken</span></b> i derivatans nollställen som avgör om en funktion har maxima eller minima:
  
==== <b><span style="color:#931136">Regler om max/min med andraderivatan</span></b> ====
+
==== <span style="color:#931136">Regler om max/min med andraderivatan</span> ====
  
 
<div class="border-divblue">
 
<div class="border-divblue">
Rad 200: Rad 208:
 
<div class="forsmak">
 
<div class="forsmak">
 
<big>
 
<big>
==== <b><span style="color:#931136">Begreppsförklaringar</span></b> ====
+
==== <span style="color:#931136">Begreppsförklaringar</span> ====
 
<table>
 
<table>
 
<tr>
 
<tr>
Rad 248: Rad 256:
  
  
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2024 <b><span style="color:blue">Lieta AB</span></b>. All Rights Reserved.
+
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2025 <b><span style="color:blue">Lieta AB</span></b>. All Rights Reserved.

Nuvarande version från 30 september 2025 kl. 14.08

       <<  Förra avsnitt          Genomgång          Övningar          Facit          Nästa avsnitt  >>      


Här ska vi hitta en funktions egenskaper med hjälp av dess derivata.

Dvs vi använder derivatan som nyckel till funktionen.

Som intuitiv hjälpmedel använder vi oss av grafer.

Men reglerna måste tillämpas algebraiskt.


Derivatan = Kurvans lutning = Tangentens lutning

Vi ritar grafen till funktionen \({\color{Red} {y = f(x)}}\) och definierar "kurvans lutning".

3 4 Derivator grafer.jpg


Växande och avtagande

Det handlar om att använda derivatan som ett verktyg för att få information om själva funktionen.

Här används derivatan för att få reda på om funktionen växer eller avtar.

Negativ och positiv lutning hos räta linjer och kurvor:

Neg Pos Lutning 356 252.jpg
      Vaxande Avtagande.jpg


Regler om en funktions växande och avtagande

Det är derivatans tecken (\( \,+\, \) eller \( \,-\, \)) som avgör om en funktion är växande eller avtagande.

Funktionen \( \; y \, = \, f(x) \; \) är   växande   för \( \; x = a \; \) om derivatan \( \; f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \;. \)

Funktionen \( \; y \, = \, f(x) \; \) är avtagande för \( \; x = a \; \) om derivatan \( \; f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} <}} \, 0 \;. \)


Kortfattat:


\( \quad \) Derivatan positiv i en punkt \( \quad\; \iff \quad \) Funktionen växer där.

Derivatan negativ i en punkt \( \quad \iff \quad \) Funktionen avtar där.

Om derivatan \( \, f\,'(a) \; {\bf {\color{Red} =}} \; 0 \, \) är funktionen varken växande eller avtagande för \( \, x = a \), se Lokala maxima och minima.

Exempel 1 Vinternatt

Ex 1 Temp Vinternatt.jpg        Under en vinternatt varierar temperaturen enligt funktionen
\[ y \, = \, f(x) \, = \, 0,24\,x^2\,-\,2,4\,x\,+\,7 \]

       där     \( y \;\, = \)   temperaturen i grader Celsius och

                 \( x \;\, = \)   tiden i timmar efter midnatt

       Funktionen \(\, f(x)\):s   definitionsmängd: \( \quad 0 \leq x \leq 8 \)

       a)   Avgör algebraiskt om temperaturen är växande eller avtagande vid:

kl 2                 kl 5                 kl 7
       b)   Rita graferna till \( \, f(x) \, \) och \( \, f\,'(x) \). Tolka graferna.

Påminnelse: En funktions definitionsmängd är mängden av alla \( \, x \, \) för vilka funktionen är definierad.

Lösning:

a)   För att kunna använda reglerna ovan ställer vi upp derivatan:

\[ f(x) \, = \, 0,24\,x^2 - 2,4\,x + 7 \]
\[ f'(x) \, = \, 0,48\,x - 2,4 \]

     För att bestämma derivatans tecken måste vi beräkna derivatans värden för de efterfrågade tiderna:

\( f'(2) \, = \, 0,48 \cdot 2 - 2,4 = -1,44 < 0 \; \Rightarrow \; \) Temperaturen är avtagande vid kl 2.
\( f'(5) \, = \, 0,48 \cdot 5 - 2,4 \qquad\qquad\! = \, 0 \; \Rightarrow \; \) Temperaturen är varken växande eller avtagande vid kl 5.
\( f'(7) \, = \, 0,48 \cdot 7 - 2,4 = \;\;\, 0,96 > 0 \; \Rightarrow \; \) Temperaturen är växande vid kl 7.

b)

      Ex 1 Vinternatt Tangentera.jpg


Lokala maxima och minima

Läs Begreppsförklaringarna nedan.

Lokala maxima och minima är punkter som har största

resp. minsta funktionsvärden i sin närmaste omgivning.

Med maxima och minima menas i detta kapitel alltid

lokala maxima och minima.

Globala maxima och minima är punkter som har största

resp. minsta y-värden i f(x):s hela definitionsområde.

\( \quad \) Maxima minima 110.jpg

För att avgöra vilka nollställen av derivatan som är funktionens maxima och

vilka som är minima \( \ldots \, \), undersöker man derivatans teckenbyte i nollställena.

Det finns två metoder för att göra denna undersökning:


  •    Teckenstudie som vi börjar med,

Regler om max/min med teckenstudie

\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter tecken från \( \, + \, \) till \( \, - \, \) i \( \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, \) har ett maximum i \( \, x = a \, \).

\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter tecken från \( \, - \, \) till \( \, + \, \) i \( \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, \) har ett minimum i \( \, x = a \, \).


\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter inte tecken i \( \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, \) har en terasspunkt i \( \, x = a \), se Matte 3c, 3.3. Terasspunkter.


En alternativ metod för att skilja mellan funktionens maxima och minima är andraderivatan.

Till skillnad från teckenstudie som klarar sig med första derivatan, måste vi derivera här två gånger.

En fördel med metoden med andraderivatan är dock att den kräver mindre räkning.

Andraderivata

Med andraderivata menas derivatans derivata som betecknas med \( \, f\,''(x) \, \) och läses \( \; {\rm "}\!f \; {\rm biss\;av\; } x\,{\rm"} \, \).

Man får andraderivatan genom att derivera derivatans funktion en gång till enligt deriveringsreglerna.


Det är derivatans nollställen och andraderivatans tecken i derivatans nollställen som avgör om en funktion har maxima eller minima:

Regler om max/min med andraderivatan

\( f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; \) och \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} <}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad \) Funktionen \( \; y = f(x) \; \) har ett maximum i \( \; x = a \; \).

\( f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; \) och \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad \) Funktionen \( \; y = f(x) \; \) har ett minimum i \( \; x = a \; \).


Om \( \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \, \) kan endast en korrekt  teckenstudie  eller \( \, f\,'''(a) \, \) avgöra saken.


Begreppsförklaringar

  Lokala maxima minima.jpg     Lokala maxima och minima är punkter () på kurvan som har största resp. minsta \( \, y\)-

    värden i sin närmaste omgivning.

    Med maxima och minima menas i detta kapitel alltid lokala maxima/minima.

    Båda tillsammans heter extrema. Man skiljer mellan extremas \( \, x\)- och \( \, y\)-koordinater:

Extremas \( \, x\,\)-koordinater kallas för extrempunkter, på bilden: \( \; 2 \; \) och \( \;\; 4 \).
Extremas \( \, {\color{Red} y}\,\)-koordinater kallas för extremvärden, på bilden: \( \, 10 \, \) och \( \, 22 \).

    Här pratar vi om funktionens extrempunkter och extremvärden. På funktionens graf är:

    minimipunktens koordinater: \( \, (2, 10) \, \) och maximipunktens koordinater: \( \, (4, 22) \, \).

    Att vara maximi- eller minimipunkt kallas för extrempunktens karaktär eller typ.

I hela detta kapitel förutsätts att varje funktion \( \, y = f(x) \, \) är kontinuerlig i alla punkter av sin definitionsmängd.

Påminnelse: En funktions definitionsmängd är mängden av alla \( \, x \, \) för vilka funktionen är definierad.


OBS!    Det finns punkter där derivatan är \( \, 0 \), utan att dessa punkter är extrempunkter. De behandlas i Matte 3c, 3.3. Terasspunkter.








Copyright © 2025 Lieta AB. All Rights Reserved.