Skillnad mellan versioner av "4.5 Absolutbelopp"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
 
(9 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 54: Rad 54:
  
 
<div class="ovnC">  
 
<div class="ovnC">  
<small>
 
 
=== <b><span style="color:#931136">Allmän definition, funktion och graf</span></b> ===
 
=== <b><span style="color:#931136">Allmän definition, funktion och graf</span></b> ===
 
<div class="border-divblue">
 
<div class="border-divblue">
Rad 60: Rad 59:
 
<tr>
 
<tr>
 
   <td>Absolutbeloppet <math> \; | \, x \, | \; </math> av ett tal <math> x\, </math> definieras genom<span style="color:black">:</span>
 
   <td>Absolutbeloppet <math> \; | \, x \, | \; </math> av ett tal <math> x\, </math> definieras genom<span style="color:black">:</span>
 
  
 
::::<math> | \, x \, | \, = \, \begin{cases} \;\, x & \mbox{om } x  \geq  0  \\
 
::::<math> | \, x \, | \, = \, \begin{cases} \;\, x & \mbox{om } x  \geq  0  \\
Rad 66: Rad 64:
 
\end{cases}
 
\end{cases}
 
</math>
 
</math>
 
 
  
 
Grafen till &nbsp; <b><span style="color:#931136">funktionen <math> \; y = | \, x \, | \; </math></span></b> ser ut så här:
 
Grafen till &nbsp; <b><span style="color:#931136">funktionen <math> \; y = | \, x \, | \; </math></span></b> ser ut så här:
 
 
</td>
 
</td>
 
   <td><math> \qquad </math></td>
 
   <td><math> \qquad </math></td>
   <td>[[Image: Övn 8.png]]</td>
+
   <td>[[Image: Ovn_8_abs.jpg]]</td>
 
</tr>
 
</tr>
 
</table>
 
</table>
 +
Absolutbeloppet är en funktion som är definierad och kontinuerlig för alla <math> x \, </math>.
 
</div>
 
</div>
 
Absolutbeloppet är en funktion som är definierad och kontinuerlig för alla <math> x \, </math>.
 
 
<b>OBS!</b> &nbsp; I följande exempel ska absolutbelopp bestämmas genom att använda den allmänna definitionen, inte intuitivt.
 
<!-- I förra avsnittets  [[1.5_Övningar_till_Kontinuerliga_och_diskreta_funktioner#.C3.96vning_8|<b><span style="color:blue">övn 8</span></b>]] hade vi redan stiftat bekantskap med den utan att nämna dess namn. -->
 
 
<div class="exempel">
 
<b><span style="color:#931136">Exempel 1:</span></b>
 
 
::Vad är <math> | \, 7 \, | </math> enligt definitionen ovan?
 
 
::Eftersom <math> x = 7 \geq 0 </math> väljs det första alternativet (första raden) i definitionen efter klammern <math> {
</math>, dvs <math> | \, 7 \, | = 7\, </math>.
 
 
::<b>Svar:</b> <math> \; | \, 7 \, | = 7 </math>.
 
 
</div>
 
</div>
 
 
<div class="exempel">
 
<b><span style="color:#931136">Exempel 2:</span></b>
 
 
::Vad är <math> | \, - 5 \, | </math> enligt definitionen ovan?
 
 
::Eftersom <math> x = -5 < 0\, </math> väljs det andra alternativet (andra raden) i definitionen efter klammern <math> {
</math>, dvs <math> | \, - 5 \, | \, = \, -(-5) \, = \, 5 </math>.
 
 
::<b>Svar:</b> <math> \; | \, - 5 \, | = 5 </math>.
 
</div>
 
 
 
<div class="exempel">
 
<b><span style="color:#931136">Exempel 3:</span></b>
 
 
::Vad är <math> | \, 0 \, | </math> enligt definitionen ovan?
 
 
::Eftersom <math> x = 0 \geq 0 </math> väljs det första alternativet (första raden) i definitionen efter klammern <math> {
</math>, dvs <math> | \, 0 \, | = 0\, </math>.
 
 
::<b>Svar:</b> <math> \; | \, 0 \, | = 0 </math>.
 
</div>
 
 
 
<div class="exempel">
 
<b><span style="color:#931136">Exempel 4:</span></b>
 
 
::Vad är <math> | \, a + 2 \, | </math> enligt definitionen ovan?
 
 
::Eftersom vi inte känner till <math> \, a</math>:s värde och därför inte vet om <math> \, a + 2 </math> blir positivt eller negativt, måste vi skilja mellan två fall:
 
 
::<u><b>Fall 1</b></u> <math> \quad a + 2 \geq 0 \quad \; </math> eller <math> \;\quad a \geq -2 </math>
 
 
::Eftersom <math> x = a + 2 \geq 0 </math> väljs det första alternativet (första raden) i definitionen efter klammern <math> {
</math>, dvs <math> | \, a + 2 \, | = a + 2\, </math>.
 
 
::<u><b>Fall 2</b></u> <math> \quad a + 2 < 0 \quad \; </math> eller <math> \;\quad a < -2 </math>
 
 
::Eftersom <math> \; x = a + 2 < 0\, </math> väljs det andra alternativet (andra raden) i definitionen efter klammern <math> {
</math>, dvs <math> | \, a + 2 \, | \, = \, -(a + 2) \, = \, -a - 2\, </math>.
 
 
::<b>Svar:</b> <math> \; | \, a + 2 \, | \, = \, \begin{cases} \;\, a + 2 & \mbox{om } a \geq -2 \\
 
                                                                    -a-2 & \mbox{om } a < -2    \\
 
                                      \end{cases}
 
</math>
 
</div> <!-- "exempel" -->
 
 
</small>
 
</div> <!-- "ovnC" -->
 
  
  
Rad 228: Rad 163:
 
</big></big>
 
</big></big>
  
 +
 +
[[Media: 4_5_Absolutbelopp_Ovn.pdf|<b><span style="color:blue">Övningar 4133-4141</span></b>]]
  
 
<br>
 
<br>

Nuvarande version från 11 mars 2025 kl. 13.37

       <<  Förra avsnitt          Genomgång          Övningar          Facit          Nästa avsnitt  >>      


Repetition: Absolutbelopp för reella tal

De två raka strecken || kallas för absolutbelopp och betyder:

Att göra om ett negativt tal till ett positivt tal
och låta ett positivt tal vara oförändrat.    

Ett tals absolutbelopp är talets positiva värde. Exempel:

|7|=7
|0,5|=0,5
|5|=5
|23|=23
|7,25|=7,25
|0|=0
|3|=3
|ab|=|ba|Se nedan
|i|=|1|=1Se nedan


Allmän definition, funktion och graf

Absolutbeloppet |x| av ett tal x definieras genom:
|x|={xom x0xom x<0

Grafen till   funktionen y=|x| ser ut så här:

Ovn 8 abs.jpg

Absolutbeloppet är en funktion som är definierad och kontinuerlig för alla x.


Användningar av absolutbelopp

Storheter som till sin natur är positiva. Ex.: avstånd, längd, area, volym,

massa (vikt), tid, lufttryck, vindstyrka, pengar, ålder, varaktighet, antal objekt, .

Vi tittar närmare på avstånd:

Avstånd mellan två tal

Avståndet mellan 2 och 5 är differensen: 52=3 Ok!

Avståndet mellan 2 och 5 är differensen: 5(2)=5+2=3 Fel!

Avstånd kan inte vara negativt, måste vara positivt. Därför:

|5(2)|=|5+2|=|3|=3

Kastar vi om talens ordning blir det samma resultat:

|2(5)|=|2+5|=|3|=3

Generellt gäller:

Absolutbeloppet |ab| är avståndet mellan talen a och b.

Talens ordning är irrelevant: |ab|=|(ba)|=|ba|

Specialfall a=0:

Ett tals absolutbelopp   =   Talets avstånd från 0

Om vi i uttrycket för avstånd: |ab| sätter in a=0 och b=5

för att beräkna avståndet mellan 0 och 5 får vi:

|0(5)|=|0+5|=|5|=5

Och tar vi |ba| blir det samma resultat:

|50|=|5|=5

5 är alltså talet 5:s och talet (5):s avstånd från 0.

Detta ger oss en ny tolkning av absolutbeloppet som gäller för alla tal,

även för komplexa (se exemplet |i|=1 ovan och motivera!):

Absolutbeloppet |a| är talet a:s avstånd från 0.

Båda användningar av absolutbelopp: som avståndet från 0 och

som avståndet |ab| mellan a och b kan tas över till komplexa tal:


Mer om Absolutbelopp


Absolutbelopp för komplexa tal

4 5 Absolutbelopp.jpg


Allmän definition:

Absolutbelopp av ett komplext tal z=a+bi är |z|=a2+b2


Övningar 4133-4141






Copyright © 2022 TechPages AB. All Rights Reserved.