Skillnad mellan versioner av "2.7 Grafer och derivator"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
(48 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | __NOTOC__ | ||
− | |||
− | |||
− | |||
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
− | {{Not selected tab|[[ | + | {{Not selected tab|[[2.6 Derivatan av ln x|<< Förra avsnitt]]}} |
− | {{Selected tab|[[ | + | {{Selected tab|[[2.7 Grafer och derivator|<span style="font-weight:lighter">Genomgång</span>]]}} |
{{Not selected tab|[[Media: 3.4 Grafer och derivator_Ovn.pdf|Övningar]]}} | {{Not selected tab|[[Media: 3.4 Grafer och derivator_Ovn.pdf|Övningar]]}} | ||
{{Not selected tab|[[Media: 3.4 Grafer och derivator_Facit.pdf|Facit]]}} | {{Not selected tab|[[Media: 3.4 Grafer och derivator_Facit.pdf|Facit]]}} | ||
− | {{Not selected tab|[[ | + | {{Not selected tab|[[2.8 Differentialekvationer|Nästa avsnitt >> ]]}} |
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | ||
|} | |} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <div class="border-divblue"> | ||
+ | === <span style="color:#931136">Här ska vi hitta en funktions egenskaper med hjälp av dess</span> <span style="color:red">derivata</span>. === | ||
+ | === <span style="color:#931136">Dvs vi använder derivatan som nyckel till funktionen.</span> === | ||
+ | === <span style="color:#931136">Som intuitiv hjälpmedel använder vi oss av grafer.</span> === | ||
+ | === <span style="color:#931136">Men reglerna måste tillämpas algebraiskt.</span> === | ||
+ | </div> | ||
= <b><span style="color:#931136">Derivatan = Kurvans lutning = Tangentens lutning</span></b> = | = <b><span style="color:#931136">Derivatan = Kurvans lutning = Tangentens lutning</span></b> = | ||
<div class="ovnE"> | <div class="ovnE"> | ||
+ | == Vi ritar grafen till funktionen <math>{\color{Red} {y = f(x)}}</math> och definierar "kurvans lutning".== | ||
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 3_4_Derivator_grafer.jpg]] </div> | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 10px;"> [[Image: 3_4_Derivator_grafer.jpg]] </div> | ||
</div> | </div> | ||
Rad 26: | Rad 32: | ||
Här används derivatan för att få reda på om funktionen <b><span style="color:red">växer</span></b> eller <b><span style="color:red">avtar</span></b>. | Här används derivatan för att få reda på om funktionen <b><span style="color:red">växer</span></b> eller <b><span style="color:red">avtar</span></b>. | ||
− | ==== | + | ==== <span style="color:#931136">Negativ och positiv lutning hos räta linjer och kurvor:</span> ==== |
<table> | <table> | ||
Rad 37: | Rad 43: | ||
− | ==== | + | ==== <span style="color:#931136">Regler om en funktions växande och avtagande</span> ==== |
Det är <b><span style="color:red">derivatans tecken</span></b> (<math> \,+\, </math> eller <math> \,-\, </math>) som avgör om en funktion är växande eller avtagande. | Det är <b><span style="color:red">derivatans tecken</span></b> (<math> \,+\, </math> eller <math> \,-\, </math>) som avgör om en funktion är växande eller avtagande. | ||
Rad 70: | Rad 76: | ||
</div> | </div> | ||
− | Om derivatan <math> \, f\,'(a) \; {\bf {\color{Red} =}} \; 0 \, </math> är funktionen varken växande eller avtagande för <math> \, x = a | + | Om derivatan <math> \, f\,'(a) \; {\bf {\color{Red} =}} \; 0 \, </math> är funktionen varken växande eller avtagande för <math> \, x = a </math>, se [[2.7 Grafer och derivator#Lokala maxima och minima|<b><span style="color:blue">Lokala maxima och minima</span></b>]]. |
<div class="ovnE"><small> | <div class="ovnE"><small> | ||
− | ==== | + | ==== <span style="color:#931136">Exempel 1 Vinternatt</span> ==== |
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
Rad 122: | Rad 128: | ||
= <b><span style="color:#931136">Lokala maxima och minima</span></b> = | = <b><span style="color:#931136">Lokala maxima och minima</span></b> = | ||
<big> | <big> | ||
+ | Läs [[2.7_Grafer_och_derivator#Begreppsf.C3.B6rklaringar|<b><span style="color:blue">Begreppsförklaringarna</span></b>]] nedan. | ||
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
<td><big> | <td><big> | ||
− | <i>Lokala maxima</i> och <i>minima</i> är punkter som har största | + | <i>Lokala maxima</i> och <i>minima</i> är punkter som har största |
resp. minsta funktionsvärden i sin <b><span style="color:red">närmaste omgivning</span></b>. | resp. minsta funktionsvärden i sin <b><span style="color:red">närmaste omgivning</span></b>. | ||
Rad 134: | Rad 141: | ||
<b><span style="color:red">lokala</span></b> maxima och minima. | <b><span style="color:red">lokala</span></b> maxima och minima. | ||
− | Globala maxima och minima är punkter som har största | + | Globala maxima och minima är punkter som har största |
− | + | resp. minsta y-värden i f(x):s hela definitionsområde. | |
</big></td> | </big></td> | ||
<td><math> \quad </math></td> | <td><math> \quad </math></td> | ||
Rad 142: | Rad 149: | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
− | |||
<div class="ovnE"> | <div class="ovnE"> | ||
Rad 149: | Rad 155: | ||
vilka som är minima <math> \ldots \, </math>, undersöker man <b><span style="color:red">derivatans teckenbyte</span></b> i nollställena. | vilka som är minima <math> \ldots \, </math>, undersöker man <b><span style="color:red">derivatans teckenbyte</span></b> i nollställena. | ||
</div> | </div> | ||
− | |||
<big><table> | <big><table> | ||
Rad 159: | Rad 164: | ||
:* <b><span style="color:#931136">Teckenstudie</span></b> som vi börjar med, | :* <b><span style="color:#931136">Teckenstudie</span></b> som vi börjar med, | ||
− | :* [[ | + | :* [[2.7 Grafer och derivator#Andraderivata|<b><span style="color:#931136">Andraderivatan</span></b>]] som tas upp längre fram. |
</td> | </td> | ||
</tr> | </tr> | ||
</table></big> | </table></big> | ||
− | ==== | + | ==== <span style="color:#931136">Regler om max/min med teckenstudie</span> ==== |
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
− | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, + \, </math> till <math> \, - \, </math> i <math> \, x = a \ | + | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, + \, </math> till <math> \, - \, </math> i <math> \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, </math> har ett <b><span style="color:red">maximum</span></b> i <math> \, x = a \, </math>. |
<br><br> | <br><br> | ||
− | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, - \, </math> till <math> \, + \, </math> i <math> \, x = a \ | + | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, - \, </math> till <math> \, + \, </math> i <math> \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, </math> har ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> \, x = a \, </math>. |
---- | ---- | ||
− | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> <b><span style="color:red">byter inte tecken</span></b> i <math> \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, </math> har en <b><span style="color:red">terasspunkt</span></b> i <math> \, x = a </math>, se [ | + | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> <b><span style="color:red">byter inte tecken</span></b> i <math> \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, </math> har en <b><span style="color:red">terasspunkt</span></b> i <math> \, x = a </math>, se [https://matte3c.mathonline.se/index.php?title=3.3_Terasspunkter <b><span style="color:blue">Matte 3c, 3.3. Terasspunkter</span></b>]. |
</div> | </div> | ||
Rad 179: | Rad 184: | ||
En fördel med metoden med andraderivatan är dock att den kräver mindre räkning. | En fördel med metoden med andraderivatan är dock att den kräver mindre räkning. | ||
− | ==== | + | ==== <span style="color:#931136">Andraderivata</span> ==== |
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
Rad 190: | Rad 195: | ||
Det är <b><span style="color:red">derivatans nollställen</span></b> och <b><span style="color:red">andraderivatans tecken</span></b> i derivatans nollställen som avgör om en funktion har maxima eller minima: | Det är <b><span style="color:red">derivatans nollställen</span></b> och <b><span style="color:red">andraderivatans tecken</span></b> i derivatans nollställen som avgör om en funktion har maxima eller minima: | ||
− | ==== | + | ==== <span style="color:#931136">Regler om max/min med andraderivatan</span> ==== |
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
Rad 197: | Rad 202: | ||
<math> f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; </math> och <math> \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad </math> Funktionen <math> \; y = f(x) \; </math> har ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> \; x = a \; </math>. | <math> f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; </math> och <math> \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad </math> Funktionen <math> \; y = f(x) \; </math> har ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> \; x = a \; </math>. | ||
---- | ---- | ||
− | Om <math> \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \, </math> kan endast en korrekt [[ | + | Om <math> \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \, </math> kan endast en korrekt [[2.7_Grafer_och_derivator#Regler_om_max.2Fmin_med_teckenstudie|<b><span style="color:blue">teckenstudie</span></b>]] eller <b><span style="color:red"><math> \, f\,'''(a) \, </math></span></b> avgöra saken.<br> |
</div> | </div> | ||
Rad 203: | Rad 208: | ||
<div class="forsmak"> | <div class="forsmak"> | ||
<big> | <big> | ||
− | ==== | + | ==== <span style="color:#931136">Begreppsförklaringar</span> ==== |
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
Rad 234: | Rad 239: | ||
− | OBS! Det finns punkter där derivatan är <math> \, 0 </math>, utan att dessa punkter är extrempunkter. De behandlas i [ | + | OBS! Det finns punkter där derivatan är <math> \, 0 </math>, utan att dessa punkter är extrempunkter. De behandlas i [https://matte3c.mathonline.se/index.php?title=3.3_Terasspunkter <b><span style="color:blue">Matte 3c, 3.3. Terasspunkter</span></b>]. |
</big> | </big> | ||
Rad 251: | Rad 256: | ||
− | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © | + | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2025 <b><span style="color:blue">Lieta AB</span></b>. All Rights Reserved. |
Nuvarande version från 30 september 2025 kl. 14.08
<< Förra avsnitt | Genomgång | Övningar | Facit | Nästa avsnitt >> |
Här ska vi hitta en funktions egenskaper med hjälp av dess derivata.
Dvs vi använder derivatan som nyckel till funktionen.
Som intuitiv hjälpmedel använder vi oss av grafer.
Men reglerna måste tillämpas algebraiskt.
Derivatan = Kurvans lutning = Tangentens lutning
Växande och avtagande
Det handlar om att använda derivatan som ett verktyg för att få information om själva funktionen.
Här används derivatan för att få reda på om funktionen växer eller avtar.
Negativ och positiv lutning hos räta linjer och kurvor:
![]() |
Regler om en funktions växande och avtagande
Det är derivatans tecken (\( \,+\, \) eller \( \,-\, \)) som avgör om en funktion är växande eller avtagande.
Funktionen \( \; y \, = \, f(x) \; \) är växande för \( \; x = a \; \) om derivatan \( \; f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \;. \)
Funktionen \( \; y \, = \, f(x) \; \) är avtagande för \( \; x = a \; \) om derivatan \( \; f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} <}} \, 0 \;. \)
|
Om derivatan \( \, f\,'(a) \; {\bf {\color{Red} =}} \; 0 \, \) är funktionen varken växande eller avtagande för \( \, x = a \), se Lokala maxima och minima.
Exempel 1 Vinternatt
Påminnelse: En funktions definitionsmängd är mängden av alla \( \, x \, \) för vilka funktionen är definierad.
Lösning:
a) För att kunna använda reglerna ovan ställer vi upp derivatan:
- \[ f(x) \, = \, 0,24\,x^2 - 2,4\,x + 7 \]
- \[ f'(x) \, = \, 0,48\,x - 2,4 \]
För att bestämma derivatans tecken måste vi beräkna derivatans värden för de efterfrågade tiderna:
- \( f'(2) \, = \, 0,48 \cdot 2 - 2,4 = -1,44 < 0 \; \Rightarrow \; \) Temperaturen är avtagande vid kl 2.
- \( f'(5) \, = \, 0,48 \cdot 5 - 2,4 \qquad\qquad\! = \, 0 \; \Rightarrow \; \) Temperaturen är varken växande eller avtagande vid kl 5.
- \( f'(7) \, = \, 0,48 \cdot 7 - 2,4 = \;\;\, 0,96 > 0 \; \Rightarrow \; \) Temperaturen är växande vid kl 7.
b)
Lokala maxima och minima
Läs Begreppsförklaringarna nedan.
För att avgöra vilka nollställen av derivatan som är funktionens maxima och
vilka som är minima \( \ldots \, \), undersöker man derivatans teckenbyte i nollställena.
Det finns två metoder för att göra denna undersökning:
|
|
Regler om max/min med teckenstudie
\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter tecken från \( \, + \, \) till \( \, - \, \) i \( \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, \) har ett maximum i \( \, x = a \, \).
\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter tecken från \( \, - \, \) till \( \, + \, \) i \( \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, \) har ett minimum i \( \, x = a \, \).
\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter inte tecken i \( \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, \) har en terasspunkt i \( \, x = a \), se Matte 3c, 3.3. Terasspunkter.
En alternativ metod för att skilja mellan funktionens maxima och minima är andraderivatan.
Till skillnad från teckenstudie som klarar sig med första derivatan, måste vi derivera här två gånger.
En fördel med metoden med andraderivatan är dock att den kräver mindre räkning.
Andraderivata
Med andraderivata menas derivatans derivata som betecknas med \( \, f\,''(x) \, \) och läses \( \; {\rm "}\!f \; {\rm biss\;av\; } x\,{\rm"} \, \).
Man får andraderivatan genom att derivera derivatans funktion en gång till enligt deriveringsreglerna.
Det är derivatans nollställen och andraderivatans tecken i derivatans nollställen som avgör om en funktion har maxima eller minima:
Regler om max/min med andraderivatan
\( f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; \) och \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} <}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad \) Funktionen \( \; y = f(x) \; \) har ett maximum i \( \; x = a \; \).
\( f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; \) och \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad \) Funktionen \( \; y = f(x) \; \) har ett minimum i \( \; x = a \; \).
Om \( \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \, \) kan endast en korrekt teckenstudie eller \( \, f\,'''(a) \, \) avgöra saken.
Begreppsförklaringar
I hela detta kapitel förutsätts att varje funktion \( \, y = f(x) \, \) är kontinuerlig i alla punkter av sin definitionsmängd.
Påminnelse: En funktions definitionsmängd är mängden av alla \( \, x \, \) för vilka funktionen är definierad.
OBS! Det finns punkter där derivatan är \( \, 0 \), utan att dessa punkter är extrempunkter. De behandlas i Matte 3c, 3.3. Terasspunkter.
Copyright © 2025 Lieta AB. All Rights Reserved.