Skillnad mellan versioner av "5.1 Arrays"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 70: | Rad 70: | ||
| − | = <b><span style="color:#931136">Läs om Array i kursboken på sid 190-198.</span | + | = <b><span style="color:#931136">Läs om Array i [http://www.mathonline.se/Progr_2/Boken%20Progr_2_Cs.pdf <span style="color:blue">kursboken</span></b>] på sid 190-198.</span> = |
Versionen från 9 februari 2022 kl. 09.52
| Lektion 19 | Genomgång | Övningar |
Vad är en array?
Definition och initiering av en array
På rad 10 skapas arrayen med new, liknande ett objekt. Adressen tilldelas referensen no.
På samma rad visar int[4] att arrayen har 4 element. Hakparentesen [ ] anger här arrayens storlek.
På rad 26 överskrids arrayens övre indexgräns, eftersom no[4] är arrayens 5:te element som är odefinierat.
Överskridning av arrayens indexgräns leder inte till kompilerings- utan till exekveringsfel.
foreach-satsen i raderna 15 och 21 är en loop som loopar igenom hela arrayen: lämplig för arrays.
Ett körexempel
foreach-satsen
Arrayens initieringslista
På rad 9 skapas arrayen. Storleken bestäms automatiskt av den kommaseparerade initieringslistan { ... }.
På rad 15 kopieras arrayens gamla referens no till den nya referensen copy. Arrayen kopieras inte.
Referenser lagrar minnesadresser med ett så litet minne som en int: 4 bytes.
Efteråt kan man komma åt arrayen med båda referenser no och copy.
Ett körexempel
Läs om Array i kursboken</b> på sid 190-198.
Copyright © 2022 <b>TechPages AB. All Rights Reserved.
