|
|
| (8 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) |
| Rad 5: |
Rad 5: |
| | {{Not selected tab|[[1.3 Algoritmers beskrivning: Pseudokod och flödesplan|Genomgång]]}} | | {{Not selected tab|[[1.3 Algoritmers beskrivning: Pseudokod och flödesplan|Genomgång]]}} |
| | {{Selected tab|[[1.3 Övningar till Algoritmers beskrivning: Pseudokod och flödesplan|Övningar]]}} | | {{Selected tab|[[1.3 Övningar till Algoritmers beskrivning: Pseudokod och flödesplan|Övningar]]}} |
| − | {{Not selected tab|[[1.3 Facit till Algoritmers beskrivning: Pseudokod och flödesplan|Facit]]}} | + | <!-- {{Not selected tab|[[1.3 Facit till Algoritmers beskrivning: Pseudokod och flödesplan|Facit]]}} --> |
| − | <!-- {{Not selected tab|[[1.4 +++ |Nästa avsnitt >> ]]}} -->
| + | {{Not selected tab|[[1.4 Algoritmen Morgonsyssla |Nästa avsnitt >> ]]}} |
| | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| |
| | |} | | |} |
| | | | |
| | + | |
| | + | == <b><span style="color:#931136">Övning Morgonsyssla</span></b> == |
| | | | |
| | <big> | | <big> |
| − | == <b>Övning 1</b> ==
| |
| − |
| |
| − |
| |
| | <big>Följande är en beskrivning av en vardaglig syssla. Låt oss kalla den för | | <big>Följande är en beskrivning av en vardaglig syssla. Låt oss kalla den för |
| | | | |
| Rad 49: |
Rad 48: |
| | | | |
| | d) Rita en flödesplan till <b>Morgonsyssla</b>. | | d) Rita en flödesplan till <b>Morgonsyssla</b>. |
| − | </div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 2</b> ==
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | <div class="ovnE">
| |
| − | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;"> [[Image: Ovn_1_2_Kallea.jpg]]</div>
| |
| | </div> | | </div> |
| | | | |
| Rad 63: |
Rad 54: |
| | | | |
| | | | |
| − | <!--
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 1a|1_1.1 Svar 1a|Svar 1b|1_1.1 Svar 1b|Svar 1c|1_1.1 Svar 1c}}
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 2</b> ==
| |
| − | <div class="ovnE">
| |
| − | Kasta om siffrorna <math> \, 2 \, </math> och <math> \, 6 \, </math> i talet <math> \, 6\,542 \, </math>.
| |
| − |
| |
| − | a) Blir talet efteråt större eller mindre?
| |
| − |
| |
| − | b) Hur stor är ändringen?
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 2a|1_1.1 Svar 2a|Lösning 2a|1_1.1 Lösning 2a|Svar 2b|1_1.1 Svar 2b|Lösning 2b|1_1.1 Lösning 2b}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 3</b> ==
| |
| − | <div class="ovnE">
| |
| − | Bilda med siffrorna <math> \, 3,\,6,\,1 \, </math> och <math> \, 4 \, </math> ett fyrsiffrigt tal så att det blir så stort som möjligt.
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 3|1_1.1 Svar 3|Lösning 3|1_1.1 Lösning 3}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 4</b> ==
| |
| − | <div class="ovnE">
| |
| − | Talet <math> 20\,136 \, </math> är givet. Ange talets tusental.
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 4|1_1.1 Svar 4|Lösning 4|1_1.1 Lösning 4}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 5</b> ==
| |
| − | <div class="ovnE">
| |
| − | Ange talet tio tusen fem med siffror.
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 5|1_1.1 Svar 5|Lösning 5|1_1.1 Lösning 5}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 6</b> ==
| |
| − | <div class="ovnE">
| |
| − | Skriv upp det störst möjliga åttasiffriga talet och ange det i ord.
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 6|1_1.1 Svar 6|Lösning 6|1_1.1 Lösning 6}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | <Big><Big><Big><span style="color:#86B404">C-övningar: 7-10</span></Big></Big></Big>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 2</b> ==
| |
| − | <div class="ovnC">
| |
| − | En godisaffär säljer två sorters godis. Den vanliga sorten kostar 12 kr per hekto, lyxvarianten 25 kr/hg.
| |
| − |
| |
| − | a) Ställ upp en modell för kostnaden av varje godissort med y för priset i kr och x för vikten i hekto.
| |
| − |
| |
| − | b) Använd modellerna från a) för att rita deras grafer i ett och samma koordinatsystem.
| |
| − |
| |
| − | c) Alex som vill köpa vanlig godis för 40 kr i affären ovan undrar hur mycket mer han får betala för samma mängd godis om han väljer lyxvarianten istället. Lös uppgiften åt Alex både algebraiskt och grafiskt.
| |
| − |
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 2a|1_1.1 Svar 2a|Svar 2c|1_1.1 Svar 2c}}</div>
| |
| − | <!-- Ursprunglig färg: blå: #CEECF5
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 8</b> ==
| |
| − | <div class="ovnC">
| |
| − | När Lisa efter sommarlovet kommer till skolan har hon glömt skolans portkod.
| |
| − |
| |
| − | Men hon kommer ihåg att den började med <math> \, 2 \, </math> och att resten bestod av de tre siffrorna <math> \, 4,\,7 \, </math> och <math> \, 9 \, </math> och att ingen siffra förekom två gånger.
| |
| − |
| |
| − | Vilka kombinationer måste hon maximalt prova för att komma in?
| |
| − |
| |
| − | Använd det du lärde dig i övning 7.
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 8|1_1.1 Svar 8|Lösning 8|1_1.1 Lösning 8}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 9</b> ==
| |
| − | <div class="ovnC">
| |
| − | Kasta om siffrorna i talet <math> \, 8\,239 \, </math> ska så att man får ett fyrasiffrigt tal som är så nära <math> \, 3\,000 \, </math> som möjligt.
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 9|1_1.1 Svar 9|Lösning 9|1_1.1 Lösning 9}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 10</b> ==
| |
| − | <div class="ovnC">
| |
| − | Skriv talet <math> \, 24\,391 \, </math> som en summa av termer där varje term har formen "(siffra <math> \, 0</math>-<math>9 \, </math>) gånger <math> \, 10</math>-potenser".
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 10|1_1.1 Svar 11|Lösning 10|1_1.1 Lösning 11}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | <Big><Big><Big><span style="color:#62D9FD">A-övningar: 11-13</span></Big></Big></Big>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 11</b> ==
| |
| − | <div class="ovnA">
| |
| − | Hitta det minsta femsiffriga tal vars tiotal är dubbelt så stor som dess tusental.
| |
| − |
| |
| − | Dessutom ska det sökta talet inte ändra sitt värde om man kastar om hundratalet med entalet.
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 11|1_1.1 Svar 10|Lösning 11|1_1.1 Lösning 10}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 12</b> ==
| |
| − | <div class="ovnA">
| |
| − | a) Ange två på varandra följande heltal vars summa är <math> \, 185 \, </math>.
| |
| − |
| |
| − | b) Ange tre på varandra följande heltal vars summa är <math> \, 999 \, </math>.
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Svar 12a|1_1.1 Svar 12a|Lösning 12a|1_1.1 Lösning 12a|Svar 12b|1_1.1 Svar 12b|Lösning 12b|1_1.1 Lösning 12b}}</div>
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | == <b>Övning 13</b> ==
| |
| − | <div class="ovnA">
| |
| − | a) Visa att talet <math> \, 0,33333 \ldots \, </math> (utan avrundning) är ett rationellt tal genom att härleda följande omskrivning:
| |
| | | | |
| − | ::::::::::::<math> \; 0,33333 \ldots \, = \, {1 \over 3} </math>
| |
| | | | |
| − | b) Hitta bråkformen till talet <math> \, 0,363636 \ldots \, </math> (utan avrundning). Använd metoden från a). <!-- eller titta på den i [[1 1.1 Lösning 13a|<small><span style="color:blue">Lösning 13a</span></small>]].
| |
| − | {{#NAVCONTENT:Lösning 13a|1_1.1 Lösning 13a|Svar 13b|1_1.1 Svar 13b|Lösning 13b|1_1.1 Lösning 13b}}</div>
| |
| − | Ursprunglig färg: rosa-röd: #F6CECE -->
| |
| | | | |
| | | | |
