Skillnad mellan versioner av "5.1 Arrays"
Taifun  (Diskussion | bidrag) m  | 
				Taifun  (Diskussion | bidrag)  m  | 
				||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | __NOTOC__  | |
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"  | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"  | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |    | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |    | ||
Versionen från 14 februari 2023 kl. 16.06
| Lektion 19 | Genomgång | Övningar | 
Vad är en array?
Indexering i en array
Definition och initiering av en array
På rad 10 skapas arrayen med new, liknande ett objekt. Adressen tilldelas referensen no.
På samma rad visar int[4] att arrayen har 4 element. Hakparentesen [ ] anger här arrayens storlek.
På rad 26 överskrids arrayens övre indexgräns, eftersom no[4] är arrayens 5:te element som är odefinierat.
Överskridning av arrayens indexgräns leder inte till kompilerings- utan till exekveringsfel.
foreach-satsen i raderna 15 och 21 är en loop som loopar igenom hela arrayen: lämplig för arrays.
Ett körexempel
foreach-satsen
Arrayens initieringslista
På rad 9 skapas arrayen. Storleken bestäms automatiskt av den kommaseparerade initieringslistan { ... }.
På rad 15 kopieras arrayens gamla referens no till den nya referensen copy. Arrayen kopieras inte.
Referenser lagrar minnesadresser med ett så litet minne som en int: 4 bytes.
Efteråt kan man komma åt arrayen med båda referenser no och copy.
Ett körexempel
Läs om Array i kursboken på sid 190-198.
Copyright © 2022 TechPages AB. All Rights Reserved.







